...eller om att fånga en fjäril... om en dans med svåra steg... om en varning för ras... eller om att vara av ingens frö... eller om tankar som räknas... eller om brustna hjärtans höst... eller kanske är det ett tal av Hjärter Dam... eller många ballader om konsekvenser... eller sagan om en fantasi... eller innan mörkret faller... eller kanske för den som letar...

fredag 21 september 2012

Om Bakvänt och Omvänt

Blev intervjuad av en tidning som ville skriva om mitt projekt. Kul absolut! Artikeln blev bra och kommer ut nångång inom en snar framtid. Men ju mer jag tänker på det, desto mer förvånad blir jag. Egentligen är det ju helt konstigt att jag är undantaget. Egentligen, med tanke på hur mycket skada alkohol och cigaretter gör, så borde ju de som dricker vara undantaget. Det är väl egentligen dem man borde skriva om. Det vanliga (normala) borde ju vara hälsosamma matvanor regelbundet, handla kläder när man behöver och inte förgifta sig med ämnen som alkohol och nikotin. Eller för den delen giftiga schampon och hårspray och deodoranter. Det vanliga naturliga borde ju egentligen inte vara det som uppmärksammas, fast nu gör det ju det efter som det vanliga naturliga snarare är det ovanliga och onaturliga. Eller? Är det naturligt att dricka sprit? Har man alltid gjort det? Och i vilka mängder och av vilka orsaker? Fanns destruktivt supande för 2000 år sen kan jag inte låta bli att tänka? Eller är det något som den "moderna människan" (vadnudetär) har hittat på eller utvecklat?

På samma sätt kan man undra varför det är den nyktra som ska förklara sig hela tiden. Hade premiär igår och var förberedd på diverse frågor om varför jag ville ha alkoholfritt. Numera är jag så less på att förklara och orkar inte berätta om mitt projekt, som inte längre känns som ett projekt utan som en livsstil, alla festliga kvällar. Numera är jag inte ens intresserad av att vara artig och hitta på någå semi-sanningar som ska falla personen som frågar i smaken. Helst vill folk höra att man är gravid eller alkoholist. Det är två fullt godtagbara orsaker/ursäkter till att tacka nej. Nu är ju jag varken dera och vet fortfarande inte vad jag ska svara annat än att "jag vill inte". Jag vill inte, duger sällan eller aldrig. Överhuvudtaget har svar som har med den fria viljan att göra sällan nån genomslagskraft oberoende vad det gäller. Jag vill inte gå på ditt bröllop, jag vill inte gå på ditt kalas och jag vill inte dricka alkohol är helt orimliga och framförallt oförskämda svar. Nej, sjukdom, arbete, graviditet, alkoholism eller möjligen burn-out är tillåtna ursäkter. Ingen ursäkt, d.v.s. Jag kommer inte. Punkt. Jag dricker inte. Punkt. Duger inte heller. Då anses man vara aggressiv och får ofta svaret: Blev du sur nu?? kombinerat med ett svidande himlande med ögonen.

Jag har helt enkelt börja svara med motfrågor. Om inte annat för att belysa att mina val egentligen inte borde anses särskilt märkvärdiga. Samt att att mina val faktiskt inte berör någon annan och att jag faktiskt aldrig frågar dem om varför de beter sig som de gör. Var och en med sitt liksom.

Varför dricker du inte?
Varför dricker du?
Är du gravid?
Dricker du för att du INTE är gravid?
Har du alkoholproblem då du inte dricker?
Har du alkoholproblem då du dricker?
Var inte sådär tråkig.
Var inte sådär tråkig.
Ta nu ens en cider!
Ta nu ens ett glas vatten!
Hur länge tänker du vara nykter?
Hur länge tänker du vara full?
Är det inte jobbigt att vara nykter?
Är det inte jobbigt att vara full?
Vad har det gått åt dej, när du inte dricker?
Vad har det gått åt dej, eftersom du dricker?
Du dricker ju ingenting!!
Du dricker ju skitmycket!!

o.s.v.
Väldigt effektivt. :)
Vanligtvis är diskussionen avklarad efter första frågan.


4 kommentarer:

  1. Att du måst förklara dig beror på att de andra blir påminda om sitt tillkortakommande. De vill ju att du ska ha en "ursäkt" för ditt sunda beteende. Om du har det, kan de stilla sitt eget samvete...

    Sen ska man heller aldrig fråga fler än en gång om nån vill ha ett glas vin, en öl e.dyl. Man vet aldrig vad orsaken till ett nej är och det kan vara svårt nog att tacka nej EN gång...

    SvaraRadera
  2. Ja, detta borde ju vara självklarheter men icke.

    SvaraRadera
  3. Samma gäller då folk inte skaffat/fått barn, trots att dom är i den fertila åldern och stadgade i rejäla parförhållanden.....Man frågar helst inte. I alla fall inte om man inte känner varann väl.

    SvaraRadera