Japp! Förra veckan blev det bara tre rundor i Löparskolan p.g.a. sjukdom men den här veckan har det börjat bättre. Har strukturerat om mitt Löp-program lite eftersom jag förra veckan märkte vissa problem. Det går t.ex. inte att kombinera Löparskolan med föreställning, det orkar jag helt enkelt inte med. Så på föreställningsdagar får det räcka med den motion jag får i föreställningen.
Jag har också nu under vecka två ändrat från 2 minuter spring varvat med 3 minuter gång i en halvtimme till 3 minuter spring och 2 minuter gång i en halvtimme. Detta var inga problem visade det sig igår! Faktum är att efter 3 minuter spring/2 minuter gång x 5 (25 minuter) så beslöt jag mig för att springa dom sista fem minuterna. Detta hade varit en omöjlighet för en vecka sedan. Så jag var himlans nöjd över det igår!
Idag, vaknade jag deppig och ledsen och hade allvarliga problem med att motivera mig till att överhuvudtaget stiga upp ur sängen. Allt kändes plötsligt helt meningslöst. All potatisodling, dockskåpsrenovering, välgörenhetsprojekt, löpskola, mask-tillverkning etc. kändes som helt meningslöst och som idiotiska projekt att fokusera på i väntan på att hitta den rätte. Jag hade inte direkt träningsvärk vilket förvånar mig, men jag kände mig trött i kroppen och ville egentligen sova mera men kunde inte få tag i sömnen p.g.a. nånslags inre vånda. Så till slut masade jag mig upp och beslöt mig för att släpa iväg mig till skogen igen för att springa men med den överenskommelsen att det får bli som det bli.
Så jag satte iväg och benen kändes tunga som bly. Jag kände att jag behöver musik idag för att vakna till liv så jag valde att sätta stoppuret åt sidan (eftersom musiken och stoppuret är i telefonen så måste jag välja vilket dera jag vill använda...) och hellre lyssna på musik och springa 1 låt, gå 1 låt i en halvtimme. Innan jag startade så samlade jag krafter nere vid vattnet och innan jag satte igång bestämde jag att nu ska jag springa så långt in i skogen som det bara går tills det blir för klottigt och tills halvtimmen är slut och sen går jag hela vägen tillbaka.
Nå istället blev det så att jag sprang 1 låt och gick 1 låt i 2 minuter in i skogen tills det kom ett enormt ler-hav som inte gick att komma över och sen vände jag tillbaka och sprang-gick-sprang som bestämt. Men sen när jag skulle byta till GÅ så kom det så bra musik och underlaget var plötsligt jätteskönt och jag hade av nån anledning en massa krafter så jag beslöt mig för att springa tills jag inte orkar mer. Vilket resulterade i att jag sprang tills jag var tillbaka på stranden! :) Hur fan jag orkade med det och varför det nu då plötsligt kändes så enkelt vet jag inte men vackert så!
Nu måste vi ju komma ihåg att springa är ju kanske en rejäl överdrift! Vi snackar lunka, lufsa, jogga, hölkkä... Inte springa. Men ändå. Sen stretchade jag på stranden och satte mig och lyssna på en 30 minuters meditations-snutt på bryggan och sen gick jag hem.
Nu är jag trött och stark, fortfarande på lite dåligt humör och deppig men fortsätter ta den här dagen som den kommer så blir det säkert bra i alla fall.
Det går bättre i Löparskolan nu!
Jag har också nu under vecka två ändrat från 2 minuter spring varvat med 3 minuter gång i en halvtimme till 3 minuter spring och 2 minuter gång i en halvtimme. Detta var inga problem visade det sig igår! Faktum är att efter 3 minuter spring/2 minuter gång x 5 (25 minuter) så beslöt jag mig för att springa dom sista fem minuterna. Detta hade varit en omöjlighet för en vecka sedan. Så jag var himlans nöjd över det igår!
Idag, vaknade jag deppig och ledsen och hade allvarliga problem med att motivera mig till att överhuvudtaget stiga upp ur sängen. Allt kändes plötsligt helt meningslöst. All potatisodling, dockskåpsrenovering, välgörenhetsprojekt, löpskola, mask-tillverkning etc. kändes som helt meningslöst och som idiotiska projekt att fokusera på i väntan på att hitta den rätte. Jag hade inte direkt träningsvärk vilket förvånar mig, men jag kände mig trött i kroppen och ville egentligen sova mera men kunde inte få tag i sömnen p.g.a. nånslags inre vånda. Så till slut masade jag mig upp och beslöt mig för att släpa iväg mig till skogen igen för att springa men med den överenskommelsen att det får bli som det bli.
Så jag satte iväg och benen kändes tunga som bly. Jag kände att jag behöver musik idag för att vakna till liv så jag valde att sätta stoppuret åt sidan (eftersom musiken och stoppuret är i telefonen så måste jag välja vilket dera jag vill använda...) och hellre lyssna på musik och springa 1 låt, gå 1 låt i en halvtimme. Innan jag startade så samlade jag krafter nere vid vattnet och innan jag satte igång bestämde jag att nu ska jag springa så långt in i skogen som det bara går tills det blir för klottigt och tills halvtimmen är slut och sen går jag hela vägen tillbaka.
Nå istället blev det så att jag sprang 1 låt och gick 1 låt i 2 minuter in i skogen tills det kom ett enormt ler-hav som inte gick att komma över och sen vände jag tillbaka och sprang-gick-sprang som bestämt. Men sen när jag skulle byta till GÅ så kom det så bra musik och underlaget var plötsligt jätteskönt och jag hade av nån anledning en massa krafter så jag beslöt mig för att springa tills jag inte orkar mer. Vilket resulterade i att jag sprang tills jag var tillbaka på stranden! :) Hur fan jag orkade med det och varför det nu då plötsligt kändes så enkelt vet jag inte men vackert så!
Nu måste vi ju komma ihåg att springa är ju kanske en rejäl överdrift! Vi snackar lunka, lufsa, jogga, hölkkä... Inte springa. Men ändå. Sen stretchade jag på stranden och satte mig och lyssna på en 30 minuters meditations-snutt på bryggan och sen gick jag hem.
Nu är jag trött och stark, fortfarande på lite dåligt humör och deppig men fortsätter ta den här dagen som den kommer så blir det säkert bra i alla fall.
Det går bättre i Löparskolan nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar