...eller om att fånga en fjäril... om en dans med svåra steg... om en varning för ras... eller om att vara av ingens frö... eller om tankar som räknas... eller om brustna hjärtans höst... eller kanske är det ett tal av Hjärter Dam... eller många ballader om konsekvenser... eller sagan om en fantasi... eller innan mörkret faller... eller kanske för den som letar...

fredag 28 december 2012

Om 2012

Nu är det tre dagar kvar av året, det magiska året, och egentligen ska man väl inte ropa hej innan man är över bäcken och flyr än illa bäddar MEN den sista december kommer jag att fira nyår med en enorm mango-smoothie och skitlånga sprakastickor på beachen i Thailand så tror inte jag har ro att blogga nånting där.

Ja. Vad ska jag säga? Att vara nykter och rökfri ett helt år efter att man sen man var femton år varit full 2 gånger i medeltal samt rökt i medeltal kanske två askar cigaretter i veckan, är ju helt fantastiskt egentligen! Visst, det finns människor som rökt och druckit mer än jag gjort och som också har ett mer komplext och mer besvärligt förhållande till dessa "njutningsvaror" men jag tycker att det är värt en liten applåd till mig själv. Ändå visste jag ju från början att det här inte kommer att bli lika besvärligt som Hesburgern och shoppingen. Och jag hade rätt. Hesburger har jag handlat på in alles elva gånger detta år. Den Hesburger- konsumtionen hade jag i mitt förra liv lätt kunna spräcka på tre veckor eller t.o.m. mindre. Så även om det inte var en total nolla så klappar mig själv lite på axeln i alla fall. Nu är dessutom situationen den att jag inte vill ha Hesburger längre. De fem senaste gångerna jag har gått till Hesburger så har jag inte velat gå men p.g.a. hungersnöd har jag gjort det i alla fall och mått illa i flera dagar efteråt. Jag har insett, sent omsider, att Hesburger nog inte är hälsokost i alla fall... Shoppingmässigt gick det inte helt åt skogen men lite åt skogen. Det kunde jag också förutspå lite grann. Men medvetenheten har oberoende blivit lite större och numera kan jag gå i butiker utan att köpa hem en massa, jag kan också lämna tillbaka grejer och kläder jag ångrat att jag köpt. Jag kan om inte annat se och medge att jag har ett problem som kommer att kräva fokus varje dag, hela livet. Jag har absolut shoppat ca 85% mindre än tidigare så det är ju alltid nåt. Jag har också sparat, inte för att pengar är nåt jag orkar tänka på, ca 4000 euro under året. Visserligen har jag inte ett öre kvar för jag har satt sprätt dom pengarna på diverse resor och behandlingar och utflykter. Jag är med andra ord precis lika pank nu som jag var i början av året. På den punkten är allt som vanligt. Det känns bara som att det jag fått för pengarna i år har haft mer värde än tidigare. Jag har upplevt och gjort mer, på riktigt, istället för att hänga på samma barer och krogar, med samma människor, i samma destruktiva miljö varje helg. Det känns bra i alla fall.

Så...jag har inga nya löften för 2013 annat än att Keep up the good spirit och fortsätta leva rent och medvetet och meningsfullt och ärligt så länge det känns som det enda rätta. Jag ska försöka utvidga mitt medvetna tänk till andra områden; i köket, i mataffären, på jobbet, i sophanteringen, i kosmetiken och i mötet med människor. Man kan alltid bättre på saker. Och jag behöver bli bättre på att äta rätt, äta lugnt, äta lite. Jag behöver bli bättre på att konfrontera människor sakligare, lugnare och mer konstruktivt, inte låta mitt temperament ta över utan försöker ha is i magen och se större sammanhang och helheter. Jag behöver bli bättre på att inte fokusera på detaljer och på att följa min intuition. Jag behöver också medvetandegöra exakt vad det är jag handlar och varför samt vad det är jag äter och varför. De här två områden är fortfarande lite olösta känner jag. Det finns saker att ta itu med där. Så det ska jag göra i stilla ro.

Så tack för i år, tack till alla som följt med och uppmuntrat och hejat! Det har varit skönt med back-up! :)  Jag kan inte begripa hur snabbt det har gått! Jag trodde det skulle ta mycket längre att leva såhär "tråkigt" som en del upplever att jag gör. Men det har gått skitfort och det har varit skitkul och nu är jag bara väldigt, väldigt lycklig. Så lycklig att jag får dödsångest, men det är en annan historia...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar