Försöker desperat hitta nån mening med nånting just nu. Det får inte bli för stort och övermäktigt men samtidigt behöver jag nånting att fokusera på eftersom jag känner att nu kommer det att bli svårt.
Pluggade planeten Mars, månaden mars. Googlade mina symptom och krämpor och trasslade in på nån chakramätare som hävdade att nu gäller det att fokusera på orange, rött och gult, samt dricka mycket vatten. Ramlade in på Mahatma Ghandis sida och där stod det "Be the change you want to see in the world" och det var ju förstås uppmuntrande men likväl ganska angstigt. Hur som helst verkar det som att allt verkar handla om vätskor och vatten, oberoende vad man googlar så dyker bara vattnet upp hela tiden. Jag tar det som ett solklart tecken och tolkar det som att jag dels dricker för lite vatten, dels borde röra mig mera i vatten och dels söka mig ut till vatten. Vid närmare eftertanke är det länge sen jag har sett havet. Det bör åtgärdas så fort som möjligt. Ska börja med att åka till Stockholm, en stad som ju mer eller mindre badar i olika vattendrag. Kanske kan det vara nåt?
Nu gäller det dessutom att sätta hårt mot hårt. Tredje månaden kommer att bli besvärlig och det gäller att dra åt svångremmen på alla plan. Inte fuska, under inga omständigheter fuska! Drömmer var och varannan natt att jag fuskar, att jag tänker att äh, det här går nog bra, det här har jag koll på och sen visar det sig att jag inte har någon koll och ångest som kommer då är helt obeskrivbar! Nu går jag dessutom omkring och tycker att mina kläder luktar cigarettrök hela tiden. Jag tycker att jag hela tiden är bakfull och "risig" fast jag inte har nån som helst orsak att vara det. Faktum är att den här meningslösheten och ångesten jag har haft sen februaris sista dag kan liknas vid den man vanligen har på söndagar efter en hård helg... Jag tycker hela tiden att jag köper nånting. Att jag liksom glömmer, men sen visar det sig att jag inte har glömt. Jag får hela tiden för mig att jag har varit till Hesburger fast jag inte har varit. Det är en underlig Fantom-känsla att per automatik få dåligt samvete över man faktiskt inte har gjort... Och synnerligen orättvist framförallt. Jag tror att jag är ovan vid att inte ha morkkis helt enkelt... Ovan vid att må bra, göra rätt, tänka klart och det är det som är så oerhört skrämmande och stundvis ångestladdande. Det är obehagligt att vara fri och ren och att andas. Jag tror att i maj ungefär kommer jag att faktiskt kunna njuta av den känslan, just nu, när det är nytt blir jag bara rädd ochj vilsen och vill gömma mig en garderob för säkerhets skull.
Men när det blir knepigt får masn tänka kemi. Det är en kemisk reaktion, eller kanske snarare icke-reaktion. Det är en kick som uteblir och därav meningslösheten. Jag måste hitta kickarna nån annanstans. Spåren i hjärnan håller på att täppas till med sunt tänkande och därför känns min hjärnan obekant och förvirrad. Det är också därför jag är trött och handlingsförlamad och disträ. Min hjärna fokuserar faktiskt hundra procent mest på att bli av med ett eländigt ingrott beroende just nu och har därför svårt att ta in så mycket mer än det. Det är tungt att täppa till diken och fylla hål, när man gör det för hand och med ordentligt material. Det är inte så konstigt att man blir trött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar