...eller om att fånga en fjäril... om en dans med svåra steg... om en varning för ras... eller om att vara av ingens frö... eller om tankar som räknas... eller om brustna hjärtans höst... eller kanske är det ett tal av Hjärter Dam... eller många ballader om konsekvenser... eller sagan om en fantasi... eller innan mörkret faller... eller kanske för den som letar...

onsdag 29 februari 2012

Om Hur februari blev

Idag är det Skottdagen och damerna får fria. En gång på fyra år får damerna ta för sig och vara flirtiga och företagsamma, mer än en dag på fyra år får vi inte, det blir för mycket för världen.
I övrigt kan vi konstatera att två månader har gått.
Februari är slut och jag kan konstatera att inget blev som jag hade tänkt mig.
I februari har jag knappt hunnit tänka eller känna eller vara.
Eller så har jag tänkt och känt så jävla mycket och så stort och så störande saker så att jag inte har orkat plita ner det. Man kan konstatera att jag inte riktigt har skött min läxa. Till stor del har det att göra med Vasa. Jag blir fullständigt handlingsförlamad, sjuk och deprimerad av att vara där. Jobbet är underbart, kollegorna är fantastiska och arbetsplatsen är lugn och trygg, men i övrigt suger det rejält. Antagligen därför för att jag inte vill gå ut på krog, jag vill inte skapa ett nätverk där eftersom jag inte vill bli dit, jag skulle kunna fördriva tiden med shopping och festande om det nu vore ett alternativ och när det inte är det så blir jag less, sur och depressiv.

Jag har fått flera shopping återfall, men jag har styrt upp det dagen efter och lämnat tillbaka.
Jag har vrålätit choklad, frysta bullar, subway, cocacola och glass all min tid i Vasa. Det enda roliga, förutom jobbet, är att äta. Och jag börjar mer och mer tro på uttrycket att "syndernas summa är konstant", för tydligen är det oberoende alltid nånting syndigt man behöver sysselsätta sig med.
I Åbo är det annat. I Åbo får jag inga återfall, i Åbo äter jag ingen choklad och dricker ingen cola.
I Åbo har jag inte ens nån tv. Det är obegripligt hur jag fördriver tiden här hemma. Tiden blir inte alls lång och ändå gör jag inget "fel", gör inte av med några pengar och har inte alls nån ångest. Fattar inte.

Men slutsatsen är väl att sprit och cigaretter har jag varit utan helt.
Shoppingåterfall ja, men styrt upp och lämnat tillbaka alla gånger utom en, den gången jag köpte de där två blåsorna till premiären, i goda vänners lag. Jag berätta väl om det.
Hesburger- 1 gång. I Åbo.
I övrigt har jag varken tränat, slutat äta choklad som jag lovade i början av månaden så just nu har jag lite dålig fiilis. Dessutom har jag 300 euro kvar på kontot men jag vet att de kommande femton dagarna kommer att vara spända ekonomiskt eftersom jag har pröjsat sommarens Italien-resa. Detta innebär att jag inte har råd med träningskort den här månaden heller, eller åtminstone inte förrän den femtonde mars. Alltså, jag vet ju att det går, det går ju alltid och jag har definitivt levt på mindre pengar i femton dagar. Men det suger ändå.
Så, ja, just nu suger det.
Just nu vill jag bara kasta i mig fem flaskor iskallt vitt vin, gå ut och dansa, fria till vem som helst och sen avsluta det här ofrivilliga celibatlivet. Men istället ska jag väl titta på en film som jag har sett 50 gånger, sura över att jag just sov tre och halv timme på kvällen och att det innebär att det blir svårt att somna ikväll. Sura över att jag är singel och sura över att min belöning aldrig kommer!

Jag har inte ens nåt mål för mars.
Känns helt meningslöst med någå mål för mars.
Det är nu väl bara att genomlida och hoppas på det bästa.
Och hur inspirerande är det?
Meningslöst att jag inte ska börja repetera nånting nytt.
Meningslöst att studion på teatern står tom och vacker och ingen gör nånting där.
Meningslöst att sitta på en massa idéer som väntar på att bli förverkligade.
Jag behöver nu den där stora revolutionära, stora vändningen, skjutsen i rätt riktning, målet, uppgiften NU!
Tack och lov ska jag få städa föreningens klädgarderob nästa vecka. Det känns stort, meningsfullt och tidskrävande! Där behövs jag. Kände mig också meningsfull när jag skrev en massa ansökningar för föreningens del, då kände jag att behövdes. Men nu då?? Jag behöver ett projekt!! Ett projekt som är större än mitt eget privata projekt, för jag orkar inte med att mina dagar går ut på att bara tänka på att vara nykter, rökfri, shoppingfri, chokladfri, cokisfri, kärleksfri. Jag orkar inte tänka på det 24 timmar i dygnet!
Jag vill tänka på något annat, jag måste tänka på något annat för att det här ska funka.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar